Umea? universitet ha?ller i nula?get pa? att utveckla ett nytt intrana?t som a?r ta?nkt att anva?ndas av ansta?llda pa? Umea? universitet. Detta intrana?t har ett inloggat och utloggat la?ge. Det utloggade la?get a?r o?ppet fo?r allma?nheten och det inloggade a?r ta?nkt ska vara en personaliserad del da?r den ansta?llde ska kunna anpassa sitt inloggade la?ge efter behov.

Informationsso?kningar av olika slag sker dagligen va?rlden o?ver och so?kresultatet kan ma?nga ga?nger vara sa? stort att anva?ndarna har sva?rt att veta vilka so?kresultat som a?r relevanta. I denna uppsats har syftet varit att underso?ka hur so?kresultat kan filtreras och sorteras med hja?lp av platsbaserad so?kning fo?r att det ska bli mer relevant fo?r anva?ndaren. Genom litteraturstudie och intervjuer har det blivit mo?jligt att ta reda pa? hur ett so?kresultat skulle kunna filtreras och sorteras fo?r att mo?ta anva?ndarnas fo?rva?ntningar.

Informationsso?kningar av olika slag sker dagligen va?rlden o?ver och so?kresultatet kan ma?nga ga?nger vara sa? stort att anva?ndarna har sva?rt att veta vilka so?kresultat som a?r relevanta. I denna uppsats har syftet varit att underso?ka hur so?kresultat kan filtreras och sorteras med hja?lp av platsbaserad so?kning fo?r att det ska bli mer relevant fo?r anva?ndaren. Genom litteraturstudie och intervjuer har det blivit mo?jligt att ta reda pa? hur ett so?kresultat skulle kunna filtreras och sorteras fo?r att mo?ta anva?ndarnas fo?rva?ntningar.

Uppsatsen utgo?r en vetenskaplig bearbetning pa? hur en specifik kundkrets interagerar med manualer i digital miljo? och hur man kan designa integrerade hja?lpfunktioner till ett datasystem. Fo?retaget Aviolinx har utvecklat flyghanteringssystemet RAIDO, som anva?nts som case i denna studie. Forskningsfra?gan som sta?lls a?r hur man kan designa integrerade hja?lpfunktioner i ett datasystem sa? att anva?ndaren fa?r ra?tt information vid ra?tt tillfa?lle, i ra?tt ma?ngd.

Automatisk sparning i datorprogram underso?ks fra?n perspektivet hur anva?ndare upplever tryggheten till att deras arbete ska finnas kvar na?r de arbetar med en dator, och hur de reagerar pa? en ny typ av design. Det finns ett problem som ligger i hur datorer rent tekniskt a?r uppbyggda, ja?mfo?rt med hur datoranva?ndare a?r vana att objekt fungerar i verkligheten. Nuvarande och gamla dator- program har tittats pa? fo?r att se hur de har lo?st funktionerna kring sparning.

I denna studie ja?mfo?rs tva? olika navigationsmenyer i kontexten av en nyhetsapplikation. Vi utvecklar sja?lva tva? olika prototyper da?r vi implementerar tva? olika navigationsmenyer, som sedan anva?nds fo?r att utfo?ra anva?ndartester da?r vi ma?ter hur effektivt en anva?ndare kan utfo?ra ett antal specifika uppgifter. En fo?rstudie genomfo?rs da?r redan existerande nyhetsapplikationer studeras.

Systemo?vervakning har blivit en stor del av fo?retags IT-strukturer eftersom fo?retag fo?rlitar sig mer och mer pa? en va?lfungerande och ho?gt presterande IT- struktur. Na?r det sker problem i fo?retags IT-strukturer sa? kra?vs det att de lo?ses under relativt kort tid. Fo?r att hitta problemet sa? kra?vs det en ma?ngd olika system som skall underla?tta arbetet fo?r ma?nniskor som arbetar med systemo?vervakning och underha?ll av IT-strukturer.Fo?r att tolka och bearbeta all den information som en IT-struktur tillhandaha?ller sa? kra?vs det system vars uppgift a?r att hja?lpa ma?nniskor att tolka den enorma ma?ngd data en IT-struktur genererar.

Utvecklingen inom intelligenta hem med produkter som avser ljud och bild ga?r snabbt frama?t. Ett stort problem fo?r konsumenter a?r att veta vilka produkter som ska ko?pas fo?r att fa? de funktioner och egenskaper man a?r ute efter. Da?rfo?r ma?ste en va?gledning info?r inko?p go?ras.Fo?r att kunna go?ra en va?gledning info?r ett inko?p har en nula?gesanalys av produkter, tekniker och system gjorts.

Fo?ra?ndrade konsumtionsmo?nster som ga?r fo?retagen fo?rbi kan i la?ngden visa sig o?desdigert och det a?r da?rfo?r viktigt att identifiera dessa fo?ra?ndringar och analysera vad de inneba?r fo?r de inblandade. I dataspelsbranschen har ett nytt konsumtionsmo?nster va?xt fram da?r ma?nniskor i allt sto?rre utstra?ckning intar en a?ska?darroll ista?llet fo?r att sja?lva delta i spelandet. Elektronisk sport eller e-sport som det har kommit att kallas lockar miljontals tittare va?rlden o?ver och har bo?rjat fa? en betydande roll inom dataspelsbranschen.

TV-apparater och kringutrustningar a?r numera ofta Internetanslutna och har inbyggda webbla?sare som fungerar som en plattform fo?r HTML5- applikationer med JavaScript, vilket har lett till att utbudet av applikat- ioner som finns tillga?ngliga pa? dessa plattformar o?kat explosivt de senaste a?ren. Tyva?rr lider dock ma?nga av da?lig prestanda med avseende pa? datao?- verfo?ring och anva?ndargra?nssnittet upplevs ofta som segt eftersom ha?rd- varan inte kan ma?ta sig med en modern dator. Det ha?r examensarbetet underso?ker vad som kan optimeras pa? na?rverkssidan.

I denna uppsats har det underso?kts vilka brister gra?nssnittet till publiceringsplattformen Wordpress har gentemot en oerfaren ma?lgrupp. Syftet med uppsatsen a?r att fo?resla? en lo?sning pa? problem i designen av plattformens administrato?rspanel. Metoden a?r en kvalitativ studie med semistrukturerade fra?gor och anva?ndartest fo?r att ta fram beslutsprocesser.

Spel har varit en del av ma?nniskans interaktion, inla?rning och fo?rsta?else fo?r ma?nskligt beteende under flera tusen a?r. Pa? senare tid har begreppet 'gamification', eller 'spelifiering', diskuterats na?r det ga?ller informationso?verfo?ring och marknadsfo?ring i ljuset av den o?kande anva?ndningen av internet, smartphones och sociala medier. Analytiker anser att spelifiering a?r ett effektivt sa?tt att skapa engagemang kring och spridning av information samt att begreppet kommer anva?ndas flitigt om fem till tio a?r.Det saknas dock i ma?nga fall fo?rsta?else fo?r hur spelmekaniken a?r kopplad till informationso?verfo?ringens specifika syfte och mottagare och hur man pa? ett relevant sa?tt anva?nder sig av spelmekaniska element fo?r att uppna? det engagemang som efterstra?vas hos mottagaren.Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur anva?ndningen av spelifiering ser ut idag, hur spelifiering som begrepp och dess anva?ndning diskuteras ba?de bland praktiker och teoretiker samt vilka mo?jligheter som finns fo?r konceptet.

Tidigare forskning har visat att en ra?dsla och oro o?ver att missa tillfa?llen fo?r social interaktion eller va?rdefulla och allma?nt tillfredssta?llande upplevelser a?r ett utbrett fenomen, och att detta a?r direkt kopplad till det o?kade anva?ndandet av modern teknologi sa? som den smarta telefonen och sociala na?tverk som Facebook, Twitter och Instagram. Da? de fo?rser anva?ndare med konstanta interaktionsmo?jligheter och alternativ till ens tillfa?lliga livssituation upplevs en blandning av positiva och negativa ka?nslor vilket go?r att anva?ndaren upplever ambivalens info?r sitt anva?ndarskap. I denna studie intervjuas unga vuxna i a?ldrarna 21-27 i Sverige i fokusgrupper.

I denna uppsats analyseras och j?mf?rs sex texter fr?n tre olika avs?ndare: Barnombudsmannen, Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap samt 1177. Fr?n tv? av avs?ndarna j?mf?rs en barnversion och en vuxenversion, och fr?n den tredje avs?ndaren j?mf?rs tv? texter skrivna f?r barn i olika ?ldrar. Syftet med studien ?r att uppm?rksamma behovet av barnanpassad text, belysa samband i befintliga texter f?r barn samt synligg?ra likheter och skillnader mellan barnanpassade texter och deras motsvarigheter f?r vuxna.

Marknaden ser inte likadan ut idag som den gjorde fo?rr. Kunden vill inte la?ngre la?ta sig styras utan har ista?llet, i allt sto?rre utstra?ckning, sja?lv bo?rjat styra. Detta la?gger allt sto?rre vikt vid ma?lgruppen.